En hel vecka

Äntligen är det helg! Det är det jag kommer se framemot varje vecka nu framöver för resten av mitt liv. För ett tag sedan var helg inget som betyde något speciellt. Det var en ledig dag precis som resten av veckan liksom. Men nu fullkomligt njuter jag av den. I torsdags ansvarade jag för avdelningens telefon för, det vsar ju jag som skulle stänga. Det ringde en hel del och det var inte alldeles lätt att höra vad dem på andra sidan sa för mobilen var helt knasig samt att de andra kunde inte jättebra svenska. Men allt flöt på och alla barn kom hem, tur var väl det. Vi var även Dungen och hade aktiviteter med delad barngrupp. Jag och Johanna ansvarar för 10 barn och de andra för 10 barn. Vår grupp är skuttarna vilket innebär att vi ska använda oss mycket av kroppen, träna motorik, koordination och så. Vi började med att huka oss under träd stammar (där fastnade jag med håret) sedan kom en kulle vilket det skulle rullas nedför. Barnen tyckte det var roligt och jag har alltid velat pröva, så jag la mig helt enkelt ner och började rulla. Satan vad det gick undan och jag blev så himla yr. Men det var skoj att prova faktiskt. Sen sprang vi uppför backen, flög, hoppade jämfotar nerför backen igen. Efter några timmars lekande vandrade vi återigen hem till avdelnigen för lunch. Min tur att ha sova-vilan. 4 barn skulle somna ute. 1 barn somnade direkt han kom i sovsäcken, en låg och rabblade alla reklamer på rixfm, en unge bara satt upp och den andra skrek då och då. På eftermiddagen hade vi en liten rymling. Det är ett barn vi verkligen måste hålla koll på varje gång vi är ute, för annars sticker han. Barnet lyckades verklingen sätta hjärtat mitt i halsgropen. Jag fann ungen precis vid trottoaren vid den stora vägen. Jisses om jag blev rädd. Shit alltså. Senare gjorde han likadant igen. Jävla unge. Ibland skulle vi behöva staket runt gården. Till slut var det bara jag och två barn kvar, så då gick vi och lekte vid rutschkanan gick även balansgång. Vi gick till de större avdelningarna som ligger typ 3 minuter från oss. Efter alla mina barn gått hem, och det fanns 4 barn och 3 pedagoger kvar på den andra avdelningarna, beslutade jag mig för att sluta en kvar tidigare. Skönt!

I fredags hade jag kökstjänsten, så jag var inte alls med barnen. Det skulle dukas fram, dukas av, hämta maten, lägga upp maten, duka fram maten, duka av maten, torka borden, diska, diska, diska, laga mellanmål (bakpotatis och laxröra) duka fram, duka av, diska och städa köket. Däremellan någonstans på förmiddagen var det min grupp som hade fokusgrupp där vi skulle diskutera "Lyssnandets pedagogik". Vi var endast 3 stycken som dök upp och då jag hade fått boken dagen innan, hade jag bara hunnit läsa lite grann. Men vi hade en diskussion och jag gjorde flera inlägg. Stolt över mig själv. Alla som känner mig vet att jag inte alltid gillar diskussionsgrupper. Men denna var helt ok, och jag kan inte bara sitta tyst nu längre framförallt inte med bara 3 i gruppen. Idag stängde jag också, men det sista barnet hade inte gått hem innan jag gick, så pedagoger från andra avdelningar fick ta hand om det. När jag kom hem duschades det och sen vid 21 stack jag och Maina på bio. Vi såg "Alice i underlandet" 3D. Alla vi känner som hade sett den tyckte den var skitbra, men vi blev ganska besvikna. Tyckte inte den var något vidare alls. Men alla kan ju inte ha samma smak. Sen blev det läggdags tidigt, är så himla trött efter jobbet och börjar känna förkylning komma.

Måste bara kommentera ett inlägg som jag läste häromdagen! Det handlade om att killar inte ser när det är smutsigt och städar bara då deras familjer kommer och hälsar på. Här hos oss är det likadant. Han ser inte att det är smutsigt och i princip de enda gånger han städar är när jag har frågat om han inte tycker det är dags att städa snart....ofta inte alltid, slutar det med att jag får göra det själv. Men jag måste ge honom eloge för att han diskar ofta. Jag säger bara en sak: MÄN

Hejsvejs!