I sängen hos My

Jag är nog inte alltid den lättaste personen att bo med. Jag är ganska envis vilket inte alltid är en bra egenskap. Ibland kan det vara en bra egenskap om man ska argumentera för något, men ibland är det verkligen en mindre smickrande egenskap. Jag läste en artikel skriven av psykologen och psykoanalytikern Eve Suurvee-Råstrand, som gav några råd om hur man lär sig kompromissa. Att kompromissa är verkligen något man utövar i ett förhållande. Det handlar om att ge och ta och ibland kan jag vara ganska dålig på att ge. Jag vill gärna alltid ha rätt...även fast så inte är fallet. Min envishet har jag ärvt efter min pappa:D Men här kommer några av råden som Eve gav.

1. Låt bli gnäll, det stjälper mer än det hjälper. Våga artikulera er vilja istället.
2. Det är viktigt att vara och en faktiskt försöker tala om vad de önskar så man kan komma fram till en lösning.
3. Prata med varandra och försök vara ärliga.
4. Undvik "du får alltid..." och "du ska då alltid..."
5. Ställ dig frågan om det kanske är du som alltid får den andra att underordna sig.
6. Båda måste känna att lösningen känns bra. Ibland kostar det lite för båda men resultatet blir att man trivs ihop.

Jag tror inte alltid det funkar med kompromisser, men det kanske hjälper bara man pratar om saken och ser det från olika perspektiv. Jag är definitivt säker på att det hjälper inte att man håller inne med saker och ting för då läggs det bara på hög. Vilket gör att en liten bagatellsak blossar upp till något gigantiskt och det slutar med att man skriker massa saker man kommer att ångra sig. Men samtidigt tror jag att det ibland kan hjälpa om man får lov att skrika på varandra och rensa luften helt. Kanske känns fel i början, men jag tror man kan må bättre efter åt ändå. En sak är jag helt säker på och det är att alla bråkar...

hejsvejs